Radiochefen Mats Åkerlund och jag hade bestämt ett möte.

Året var 1990 och platsen var caféet på gamla Hotel Continental i Stockholm. Det var i maj. Jag längtade till radion. I tre år hade jag kört amatörradio ”Radio Kustband” i Norrtälje med ett helt gäng glada killar som älskade radio, precis som jag. Vi tjänade inte en enda krona, men det var så kul! Vi gick på rena, råa entusiasmen. Från en källare i ett vit mexitegelvilla i Norrtälje sände vi och var allt som radio ska vara: Glad, uppmuntrande, med tryck i radiopratarrösterna – och massor av glad och bra musik.

Gissa om jag var mallig den kvällen man ringde från Åland och tackade för ett bra program. Samma kväll tog jag buss 625 hem till Stockholm och funderade. Dagen efter skrev jag ett brev till Mats Åkerlund på Radio Uppland i Uppsala och sökte sommarjobb. Två dagar senare ringde han upp. Och ville träffas..-Jag hörde på din telefonsvarare att det här blir bra, sa Mats, snäll som alltid. Och det blev bra.

Jag fick köra sommarprogrammet ” Parasollet” som blev en succé och det var precis så roligt som jag hoppades på. Inte en enda död minut. Vi gjorde ”allt”. Sände sommarradio live från Svanberga, Grisslehamn, Bennebol, Arholma och många andra ställen. I Grisslehamn kom vänlige skådespelaren Rickard Wolff cyklande och berättade om sitt dråpliga möte med författaren Wilhelm Moberg, då Rickard som liten kille som ville träffa sin idol och få en autograf, på Tomta på Väddö. Folk delade med sig av sina minnen och vi på Radio Uppland slog lyssnarrekord och det var full rulle hela tiden. Underbara kollegan Lena Redin lärde mig att bli självkörare och så helt plötsligt så hade jag studion och det gigantiska mixerbordet för mig själv. Lite ”Star Wars känsla” var det allt. Men vilken känsla…

Det blev drygt nio år på Radio Uppland, Sveriges Radio P4 och Radio Stockholm. Underbara, tuffa, intensiva, svåra och lyckliga år. Då ringde telefonen i slutet av januari 1999. Vi tycker att du ska pröva till Go´Kväll i SVT, sa rösten…